beyond retro

Alltså, det är väl ingen nyhet jag gillar second hand? Idag när jag och en väninna skulle köpa material till hennes bröllopskort som jag ska göra så fick vi ett flygblad om Beyond Retro. Åh, vad glad jag blev eftersom jag bara för några dagar kollade deras webbshop på Internet. Äntligen i Göteborg, eller inte? Det visade sig när vi hittade ned att affären funnits i Göteborg i 2 ½ år! Vi har varit helt ovetande om detta. Det var nästan så jag skämdes att jag ställt frågan. Vi hade inte tid att stanna så länge som jag velat, men i helgen ska jag dit och kolla runt igen. 

Dessa volangkjolar hängde i taket - så oerhört fint.

Första passet: Check

 Göteborg är så vackert i solsken

Nu har jag gjort mitt första träningspass i min utmaning. Jag blev sjuk efter mitt sista pass dagen innan nyår, på mitt gamla jobb - det kom som ett brev på posten och har sedan dess har dragits med den. Men idag så tog jag, sambon och farsgubben en långpromenad i den härliga solen. Vi gick ända från Haga kyrka till Järntorget och sedan hem - en promenad på över en timma. Det var riktigt, riktigt kempegreat, och så himla gott. Det var skönt att äntligen kunna röra på sig.

Explosions in the Sky

 

Här står vi precis innan Explosions in The Sky börjar. Som sagt så var jag nog mer euforisk inför detta fakta än Tommy var. Men han stod ut för min skull. För att summera kvällen så var avslutningen med en ackustisk version av "Die Mauer" med Thåström det som gav mig mest rysningar (Tack Thåström för att du hörde min bön). Men Explosions in the sky gör mig euforisk, så det var helt klart den bästa konserten. Och Prince entré fick mig att gråta - det berörde mig så oerhört mycket mest för publikens skull, och Robyn - hon är grym. Hur kan hon dansa i höga platådojjor (har hon lånat dem av Prince), och samtidigt sjunga järnet? Girlpower! Yeah.

Men jag märker mer och mer att jag har svårt att smälta för mycket musik på kort tid - det känns som man hastar igenom, utan eftertanke. Som man hetsäter utan att känna smaker, dofter eller känslan av vad man äter. Så blir det musiken, nästintill en grötig massa som man kastar i sig utan känsla. Så en dag på Way out West var tillräckligt helt klart.

Wow, liksom

 

En del av vår musiksamling. Hyllan hittade jag i soprummet...

Nu börjar jag längta efter fredagen då vi ska på Way Out West och se bland annat Explosions in the sky, Thåström, Robyn och Prince. Vår musikälskande vän Thomas från Stockholm dyker ned så klart, och ska tillbringa några dagar på Sveriges framsida. Ska bli riktigt roligt!